onsdag 9 oktober 2019

Spa





Benitas födelsedagspresent kände hon inte till förrän idag, förstås. Hon har undrat vart vi varit på väg. Här är svaret: Lögnäs spahotell utanför Laholm.






Liten gofika med bullar och kakor från det fina bageriet vid Bua/Väröbacka, Kvarnbageriet. Och en blomma, hibiskus, från Bröderna Eriksson vid Värö.





Det har tagit oss fyra dagar att komma hit, ingen expressfart precis.




I brist på barn får B ställa upp.





Hösten har vi inte kommit undan.





Det är klart Benita ska ha prosecco på födelsedagen. Men vad är det för bild som ligger på bordet?




Med ett grattis från storasyster Marinella kom bilden på de båda, tagen för nästan 68 år sedan.



Vi hade spaet helt för oss själva i drygt en timme. Sedan kom två par till. Det var inte trångt.





Himlen mörknar över Hallandsåsen. Men regnet dröjde några timmar.



Om jag ser ut som en padda beror på att bilden är tagen i grodperspektiv. B är i alla fall söt som vanligt.



Min spegelbild utifrån altanen och B som relaxar därinne.




Solen brinner över åsen.



Kvällens middag smakade bra. Lögnäs är ett trivsamt ställe och något så ovanligt som ett spa som satsar på att locka husbilsfolket. De lyckas bra, men vi var ensamma på ställplatsen. Säsongen är över. Nu ska vi bara åka hem och övervintra.


tisdag 8 oktober 2019

Bua inte nu

Bua inte nu, ge Bua en chans till.



Vi anlände till fiskeläget Bua vid lunchtid. Utsikten mot hamnen och kärnkraftverket var bedårande.





Ejdrar i storformat vaktar hamnen. Vi kollar incheckningen. Automat. 180 SEK.





Promenad till Ica. Gillar trädgårdsutsmyckningarna.





En sådan fyr vill jag också ha.




Fisket lever i Bua. En trålare har backat in till kaj.




Rakt framför oss har vi kärnkraftverket Ringhals, Sveriges största med fyra reaktorer. Producerar ungefär en femtedel av all el vi använder i Sverige. Men två av reaktorerna ska stängas. 
I förgrunden en annan kraftkälla, min Marshall, som just nu levererar 65 db Cowboy Junkies.






Kärnkraften i Sverige är på väg nedåt. Vi har stängt Barsebäck, två reaktorer i Oskarshamn och två är alltså på gång att läggas ner i Ringhals. Det färgglada diagrammet från Vattenfall sammanfattar vad som, gudskelov, är en parantes i svensk energiproduktion.




Buaborna får numera energi också från sitt populära bastuhus.




Glassbryggan har stängt för säsongen. Båtarna blir allt färre i sjön och fler på land.





Ser ni henne? Medan jag utforskar omgivningarna sitter B och utforskar HBO. Ok, du var med tidigare under dagen.





Solen har kommit fram och lyser på husbilsraden. Vi är tio bilar just nu. Under högsäsong säkert fem gånger så många.





Vi funderade på att besöka hamnkrogen i Bua. Men vänner som varit här varnade oss. Inte överraskande stämmer tydligen det yttre ganska bra med det inre.





En gång på 80-talet mötte jag kungen i en sådan här båt i en farled utanför Västervik. Storebro Royal Cruiser var verkligen kunglig på den tiden.





Aha! Den lokala fiskbutiken, som dessvärre har stängt idag, drivs av Börje och Wandee, enligt hemsidan. Detta är alltså båten de fångar sin fisk med.





Solen sänker sig bortom båtar och husbilar i Bua. Under förmiddagen buade vi åt Bua. Men det är inte så illa här. Och säkert mycket livfullare under högsäsong.





Godnatt från Bua. Vi buar inte. Vi bugar.

måndag 7 oktober 2019

Min barndoms skog

Vi besöker min barndoms skog, men ändå inte.


Vintrig morgon i Bunn. Sjön ryker och det är tre minus.


Och här försökte vi bada igår ...


Vi besöker min barndoms skog. Nästan. Så här såg det ut på Göingeåsen hemma i Skåne, men detta är Åkulla bokskogar i Halland.


Jag får nästan lust att börja springa. Får sätta mig ner.


Bokskog är nästan det grannaste jag vet,




Isen har lämnat spår.

Åkulla är varbergsbornas vintersportsparadis. Här står snökanonerna på rad ...


... men det är inte utförsåkning som gäller här, utan längdåkning. 


 Vi står vid Yasjöns strand, det är bistert.




Man kan dra sig och flotten ut till den lilla ön mitt i sjön. Vi vågar inte försöka. Det är tungt, behövs nog ett dragkampslag för att komma hem igen.




Tittar hur de bygger. Det satsas på friluftsliv i Varbergs kommun (skuggan är min).




Det är lite stökigt runt Åkulla restaurang, men när byggjobbarna gått hem är det helt lugnt här. Bara vi och en husvagn. Lite märkligt, med tanke på hur många husbilar som stod på parkeringen i Ullared, bara 20 minuters bilfärd härifrån (ja, vi var där).




Stationshuset i Åkalla står kvar som minne av en tid då Varberg behövde goda kommunikationer med småländska höglandet. Varberg har ju ingen flod (Lagan/Laholm, Nissan/Halmstad, Ätran/Falkenberg, Viskan/Väröbacka/Bua). Järnvägen knöt samman Varberg med Ätran vid samhället Ätran åren 1911 till 1965. Idag är stationshuset kök och samlingslokal för stugorna kring Åkalla Friluftsgård.



Det här är naturligtvis Bockstensmannen, dvs inte den riktige. Han finns på Varberg museum i fästningen. Bockstensmannen påträffades 1936 i Bockstens mosse här i närheten. Det unika med fyndet var att mansliket var så välbevarat, särskilt hans klädedräkt. Mannen dödades och nålades fast i mossen ca 1350-1370.




Åkalla bokskogar ligger strategiskt mellan Varberg och Ullared. Här finns många vandringsleder. Fint nu, men säkert magiskt på våren.



söndag 6 oktober 2019

Åter i Bunn

Sista färden med Adoxa för i år.


Det har blivit en vana, kanske en tradition, att vi åker till Bauergården i Bunn som säsongsavslutning. Så även i år.



Kapellet och konferensanläggningen/restaurangen. Det var en hel del gäster som åt söndagslunch idag. Det var inte kvällsöppet, så det blev inget besök för oss. Lunch åt vi i bilen. Rogan Josh-rester.



Vi stod ensamma på ställplatsen i några timmar. Först framåt kvällen kom två tyska husbilar. Tyskarna hittar hit eftersom Bauergården är den enda svenska ställplats som finns med i deras guide Topplatz.



Vi går ner till sjön ...



... och bastun. Vår favoritbastu. Vi har oktoberbadat här de senaste fem åren och alltid varit ensamma.



Vi hade glömt köpa öl, men det gick bra med en liten virre.




Vi har badat här senare i oktober än den 6:e. Men idag är det för kallt. Jag vägrar doppa mig.