lördag 19 september 2020

Festen vid Östen 2


Vi tar en promenad längs landsvägen och träffar snart några nya vänner. Riktiga svin, faktiskt.






Karlsholme är en ö mitt i Tidan. Husen har strandtomt runt om.





Vi följer Tidan in i naturreservatet Logården och ser spår av sjösänkningen. Stora högar av sten som grävts upp för att göra Tidan djupare och tömma sjön Östen på vatten. Vilket jobb!






Ett vattenståndsmärke är inhugget i en stor sten. Troligen någon gång före 1862, enligt uppgifter. Hit upp gick vattnet innan Östen sänktes.





Vattenståndsmärket nämns i skrift som en speciell sevärdhet i reservatet, men vi undrar hur många som ser det. Det var ett utmärkt detektivarbete att finna märket, som inte är utmärkt på något sätt.








På hösten rastar många sädgäss i Östen på flyttningen ner mot varmare vatten. Här drar ett hundratal gäss över Logården.






På lördagskvällen är det fest i hembygdsgården. Vi bjuds på grillat och potatissallad.







Arne bor på andra sidan sjön och är den som lagt ner mest jobb på att fixa vår fest. Tack ska du ha.






Jan-Eric, vice ordförande i föreningen, tar för sig av maten. Majlis på andra sidan disken är nyvald kassör.







Lotterivinster hemifrån. Lika som bär är en flyttfirma i Norrköping.






Vildminkarna heter kvällens orkester. De spelar en skön blandning av gamla låtar.






Bandets gitarrist Kent cirkulerar i rummet. Vid bordet Anders och Lennart, nyvald ordförande i Adria Club Syd.






Många passar på att utnyttja dansgolvet, men rekommendationen av coronaskäl är att endast dansa med sin ordinarie partner. Vad vi kunde se var det inga som bröt mot den regeln.






Cd-skivor med Vildminkarna var lotterivinster. Men vi vann som vanligt inget, utan fick swisha några kronor.






Trevliga bordsgrannar var Göran och Ing-Britt från Lomma. Det visade sig att Ing-Britt känner Benita kompis Monica som bott i Lomma (numera i Malmö). Världen är inte så stor.



fredag 18 september 2020

Festen vid Östen



Vi utforskar Östens strandängar. Nu är det gamla fågeltornet som ska få ett besök.






En flera hundra meter lång spång leder ut till tornet.





 Varför såga ner ett träd bara för att det står i vägen?





Fågeltornet är gammalt, delvis från 50-talet, och är avstängt. Frågan är om det kommer att byggas ett nytt.





Från plattformen vid tornet skådar vi ut över tom fågellokal. Vi ser gäss och änder flyga över sjön därborta, men här på ängarna är det tomt. På våren är det massor av fåglar här.






”En rälig groda”.




I närheten av gamla tornet finns en handikappanpassad ramp och parkeringsplats. I bakgrunden ser vi Billingen.






Vi tar grusvägen  tillbaka till kyrkbyn.






Nära kyrkan ligger några riktigt fina gårdar. Detta är Andersgården ...





... och detta är Sörgården.






Nedanför kyrkan ligger Klockarbolet, en samling hus från 1600- och 1700-talen. De har restaurerats och förvaltas av Odensåkers hembygdsförening. Att de finns kvar är dåvarande prästen Sten Johanssons förtjänst. Politiker ville riva huset på 40-talet, men prästen satte igång en aktion för att rädda dem. Och lyckades. Idag skulle ingen ens komma på tanken att riva dem.





I lilla huset i mitten, Fridhem inkvarterades klockaren när han var i tjänst. Byggt i slutet av 1600-talet.






Klockarbolets boningshus från 1700-talets mitt.





Sockenmagasinet flyttades härifrån en gång, men återbördades till sin plats 1984. Det är modernt inrett med el, vatten och kök.





Byvägen kantas av stenmurar och stora träd.






Kyrkan i Odensåker byggdes under tidig medeltid. Tornet kom till först omkring 1700.





Vid Logården, där vi håller till, finns en mjölkpall, som värnas av Föreningen för mjölkpallens bevarande. Hur blir man medlem?





Infarten till Logården, där det just idag står 22 husbilar och husvagnar av märket Adria.




Flaggan vajar stolt.





Inne i ladan finns café, museum och loge. Elvis har fått en hedersplats, så vi misstänker att det ibland är logdans här.





I museet finns många husmodeller. Vi hittar Klockarbolets Fridhem i flera versioner.





Det finns både slott och koja.





Hembygdsföreningen har tagit hand om Låstadbon Inga-Lill Petterssons stora samling av kaffekoppar.





Hakons färdiga mat var ett varumärke som togs fram av Ica på 30-talet.
Gillades tydligen av Dagobert. Hakon Swenson var Icas grundare.





Allsköns nostalgi ryms i museets samlingar. Den gröna barnvagnen är av en årsmodell som jag mycket väl kan ha legat i.





Bernt Johansson, guldmedaljör i Montreal 1976, kommer från grannbyn Tidavad.





På kvällen bjuder Club Adria på grillad korv.





Alla käkar korv utom Benita, så jag äter två.





The Spinning Wheels bjuder på 50- och 60-tals rock. Musik som vi förstår oss på.





Några av oss tar en svängom ...





... andra bara sitter och myser. Här ett gäng kompisar från Norrköping och Kolmården. Kul att träffas!





torsdag 17 september 2020

Hösten vid Östen




Tre dagar hemma, sedan ut igen. Vi är på väg västerut till en träff med likasinnade. Vi tar en kort paus vid Hammarsundet, några kilometer söder om Askersund.





Målet är Logården i Odensåker. En gammal gård, en av fem, i kyrkbyn. Numera brukas inte gården, utan den förvaltas av Odensåkers hembygdsförening, som har museum och café här. Normala år är det mycket aktiviter här, men i år har det varit stilla. Club Adria Syd, som samlar ägare av Adria husbilar och husvagnar i en gemenskap, brukar ha sina höstträffar här. Så också nu. Vi är med för första gången.




Vi har kommit i god tid och får en bra plats. Nio av totalt 23 väntade  ekipage är här. Fler kommer under kvällen, resten i morgon.





Logården är sedan 1979 naturreservat, omfattande slåtter- och betesmarker intill fågelsjön Östen, berömd för stora samlingar av sångsvanar och gäss på vårarna. Vi går över Logårdens slåtterängar ner mot sjön.





Resterna av ett soldattorp, som revs 1910. Här bodde Anders Svan från 1875 till 1905.






Det norra fågeltornet i reservatet, Hägnatornet, står med utsikt över Tidan och Östen. 





Fågelsjön Östen gäckar oss. Den är avlägsen. De öppna ytorna skymtar långt borta till vänster. Men Tidan flyter lugnt förbi nedanför tornet. För ovanlighetens skull flyter den norrut, ovanligt för större svenska åar. Den föddes någonstans i trakterna av Ulricehamn och mynnar ut i Vänern vid Mariestad. Axel Oxenstierna gav 1633 lantmätaren Olof Träsk (sic!) i uppdrag att undersöka om det gick att skapa en vattenled från Vänern till Vättern längs Tidans lopp. Av det blev dock intet. Den leden fick ett nordligare lopp två hundra år senare och kallas Göta kanal.





Det är helt tomt på fåglar vid den berömda fågelsjön. Nästan. Ett par grönsiskor, tror jag, håller koll på oss från en stor pil.






Men vid Logården är det gott om fåglar, åtminstone starar. Säkert över tusen fåglar i denna flock som drar runt och snart slår sig till nattro, troligen ute i sjön Östens buskmarker.




Odensåker ligger mitt emellan Mariestad och Skövde.





Sjön Östen är en mycket känd fågelsjö. Under vårflyttningen rastar stora mängder gäss och sångsvanar här. Även höststräcket av gäss och vadare är stort. Sjön har sänkts i flera omgångar från 1817, senast i början av förra seklet. Idag har sjön ett djup på bara en dryg meter och den har  därför vuxit igen i stora delar. Men det finns ännu stora öppna vattenytor. Östen blev naturvårdsområde så sent som 1994.