Naturum

Den här vägen gör mig nervös varenda gång jag kör den, särskilt med husbil. Smal och med alléträd som gör möten extra krångliga. Vägen mot Glänås, Tåkern.

Vi åker smalvägen nästan ända fram till Omberg. Jag ville se fågeltornet vid Väversunda (eller Lövängsborg).

Men det var inte mycket att se. Var är sjön?

Väversunda ligger vid norra Europas största vassområde. Tåkerns västra utpost. Vi kommer från den östra.

Vi åker tillbaka till Glänås och Naturum. Första gången jag var här, i början av 80-talet var det ett hemsnickrat fågeltorn och en röd liten stuga. 






Nu flyger Nils Holgersson på gåsen Akka i ett stort Naturum, ritat av tv-arkitekten Gert Winbladh. 

Nils är också med i tavlan över alla fågelarter som skådats här. De fantastiska skalenliga modellerna är gjorda av Vesa Jussila, numera boende i Åby.  Drygt 600 modeller har han gjort här. Hans fåglar finns på många håll, bl a Hornborgasjön Naturum. Glad att räkna Vesa till en av mina bekanta, orienterare också han.






Havsörn, tofsvipa, årta och familj av rödbenor. På väggen under teven hänger tovade sittunderlägg. Men ett av dem, en rödhake, hänger nu i vår husbil.

Fågeltornet. Spaning. Han påstår han han ser en vitögd dykand. Vi är flera som tvivlar, för vi hittar den inte. 

Det vimlar av skäggmesar i vassen, men när jag zoomar in dem har de lyft.

Där är de! Hur få en skarp bild på dem?

Kanske här. Sofie Hellman och Hanna Hederberg ringmärker skäggmesar nedanför fågeltornet.

Hanna visar oss en skäggmeshona ...

... och en hane. De har fångat många fåglar idag ...

... i det nya nätet strax nedan fågeltornet.

För femton år sedan såg jag min första ägretthäger i Okarito på Nya Zeeland. Den tredje, fjärde (på bilden) och femte såg jag idag vid Tåkern (den andra såg jag i Skåne för ett par månader sedan). Fågelfaunan förändras ständigt. Någon har sett 23 ägretthägrar samtidigt vid Tåkern i höst. Det är helt otroligt. Fattar ni?

Den har setts här tidigare. Här är Vesas version.






Det är fågelguidning i tornet. Roligt att hjälpa till. De flesta besökarna var riktiga gröngölingar. Kul att få skryta lite. 







Är det naturen eller någon besökare som placerat ett hjärta av höstlöv framför Naturum? I vilket fall som helst är det här en plats att älska. Åk hit, gärna när det är visning om ni inte, som jag, tror att ni vet allt.

Fågelsjön

Oj! Här var det mycket folk. Vi tänkte stanna till vid Hermelins gårdsbutik mellan Skänninge och Bjälbo. Många hade samma tanke. Det är säsongsavslut på självplockning av pumpor, potatis, kålröttor, betor, lök och mycket annat. 

Kö till kassan och korvgrillningen. 

Vi stannar vid fågeltornet i Hov vid Tåkerns östra strand. Vi är enda husbilen här, men det kommer lite andra besökare då och då för att gå de 150 metrarna ner till tornet.

Utsikt över Sveriges finaste fågelsjö. Synd att jag inte tog med mig tubkikaren. Det är massor av fåglar därute, men tyst i skogen.

Guld på marken och en röd liten stuga. En gyllene dag.

SM i orientering och hamburgare på grillen passar bra med ett glas pinot noir.

Det är ett väldigt kackel både från ovan och från Tåkerns vidder. Det är några tusen gäss som håller kvällskonsert innan de kommer till ro. Nya flockar kommer hela tiden från betet i land för att vila ut på sjön.

Natten sänker sig över Hov, men ännu dröjer lite kvällshimmel bortom ensam husbil.

Mitt i lapptäcket.

Ner i badet

En roman av Harry Martinson. Vilken?

Vägen till Klockrike, så klart. Det är ju där Rhododendrondalen finns.

Klockrikeborna har skapat sig en samlingsplats. Fin nu, men ännu finare i försommartid.

Vi besöker en väldigt stor loppis i Fornåsa. I ortens gamla kvarn.

När vi kommer finns inte en kotte här. Bara en katt.

Men de öppnade snart. Här finns väldigt mycket av det som vi redan har väldigt mycket av hemma. Vi gjorde inga fynd. 

Bakgården. Rena soptippen.

Det finns hus som längtar efter kärlek.

God lunch på restaurang Bettina vid Brunneby. Mitt i maten ringer sonen Joel och gratulerar.

Jamie och Lexi sjunger för mormor.

Kristbergs kyrka har vi åkt förbi många gånger. Den här gången stannar vi för att ...

... ta en promenad och titta på några av länets största ekar. 

Det finns ett 40-tal stora ekar här i Kristbergs ekhage. Även kallad Brinkängen.

Återigen: fint nu, men finare i försommartid (allt är finare då). Vi har sett vitsippsmattan här på våren.

Här finns också en djup bäckravin, som är omöjlig att få en bra bild på. Finns det ingen skötselplan? Röj!

Den tunga trafiken på riksväg 34 genom Kristberg har försvunnit. Nu ser vi bara en ensam cyklist. Vi skulle egentligen inte heller vara här. Vägen är avstängd den här veckan, utom för boende. Men vi såg inga vägarbeten, så vi körde på.

Den nya 34:an går istället några hundra meter längre norrut, på andra sidan om vårt resmål. Som ju är Högby Spa & Konferens. Här ska vi bada och äta gott ikväll.

Vi börjar fira B med hennes favoritföda, prosecco. Hon skålar med bloggaren.

Ner i badet med utsikt över en bit av östgötaslätten. Därborta går nya riksväg 34, men den syns knappt och hörs inte. Där ligger också en nyanlagd våtmark och vi ser många fåglar på långt håll.

Bubbel i bubbelpoolen, såklart.

”Vad kostar vinet, sa du?” Klart B ska ha pinot noir på sin födelsedag.

Jag är också med.

Förrätten var annorlunda. Men god. Ägg på toast av rotselleri.

Vildsvinet försvann snabbt. Tack för maten.

• Östgötskt 64° ägg på toast, variation på rotselleri samt champinjonvinägrett

• Heltstekt vildsvinskarré serveras med potatispuré, gräddkokt kål, syrlig skysås samt picklade lingon