Solnedgång i Borkhult. Fin utsikt, men solen går ner …
… åt andra hållet. Och se! Vi har fått en granne.
Det finns mer i Borkhult (se förra inlägget). Två kilometer bort längs landsvägen ligger Salvedals hembygdsgård.
Här förbereds ett stort kaffekalas, som alltid här under ”fruntimmersveckan” (ja, den heter väl så fortfarande, eller?).
Det finns höns här också. Och tuppar, men de är väl också höns?
Källarboden vid Salvedal är en av Östergötlands äldsta profana (ej kyrkliga) byggnader. Man har kunnat fastslå att den är byggd 1559. Då var Gustav Vasa fortfarande kung i Sverige! Vilket ju inte har med saken att göra, men det ger ju ett visst perspektiv. Tyvärr förlorades gårdens huvudbyggnad i en brand 1965.
Vi blev nästan chockade när vi kom till den lilla campingen i Ydrefors. Vi brukar vara nästan ensamma här (vi har dock aldrig varit här i juli). Nu är det fullt och vi hänvisas till fotbollsplanen därborta. Men efter ett par minuter får vi besked om att vi får en plats med el.
Plats nr 2 är nära Brosjögården, där Ydrefors samhällsförening (som driver campingen) har sommarcafé.
Det är sommarens varmaste dag, hittills, och det är mycket folk på badplatsen.
Vi har varit i Ydrefors flera gånger och jag har berättat om byn, bl a i den här länken:
Men jag kan lägga till detta citat från hembygdsforskaren Stig Blombergs hemsida Från Helwitte till Brosjögård:
”Bygden hette Hällefors ända fram tills järnvägen kom 1924. Huset Hällefors är ett av de äldsta i Ydrefors.
År 1558 är namnet daterat Helwitte, blev sedan en period Helvete och år 1662 kom namnet Hällefors. 1734 kom tingsförbud mot att använda namnet Helvete.
Medan namnet Helvete var i bruk långt efter tingsförbudet, vandrade en skvallerkäring, kallad Bullera, omkring i bygden för att berätta nyheter, varvid hon berättade:
”I Helvete där koka de, och där steka de med flit
de väntar både präst och klockare dit.”
Det är alltså hett så in i Helwitte här i Ydrefors. Kanske den varmaste platsen i Sverige denna dag, torsdagen den 21 juli 2022.
Vi orkar inte fixa lunch, men det behövs ju inte när Brosjögården erbjuder fina räkmackor.
Sedan är det inte mer att göra än att slappa i skuggan mellan doppen i sjön. Fjärilar gillar värme och fladdrar runt våra fötter. Aspfjärilen är en av våra största dagfjärilar och inte så vanlig som t ex vinbärsfuksen eller den lilla gulvita rovfjärilen. Mycket ovanlig är däremot björklövssvärmaren.
Det förstås! Den som gillar husbilar kan ju kolla Tour de France varje dag i tre veckor.
Sigrid är väl den av oss som har det jobbigast idag. Hon gillar ju inte att bada.
Så småningom kommer ändå kvällen, men den erbjuder inte mer svalka än en tropisk natt. Men 21 är svalare än 37. Och 37,6 är väl snudd på feber.
Fredag morgon är det fortfarande varmt och de flesta sover fortfarande när vi tar dagens första dopp.
Vi flyttar oss ca sju mil och hamnar vid en annan sjö. Ännu närmare den här gången. Inte ens tio meter till stranden.
Men det är bättre att bada här från bryggan, eftersom det är väldigt långgrunt i Anebysjön …
… vid Målsånna camping, som får ett återbesök (vi var här i maj).
Här störs vi bara då och då av tåg på stambanan på andra sidan och förbisimmande tyskar. De är i majoritet här, ännu mer än i Ydrefors.
Vi får åter användning av det mest prisvärda tillbehöret vi någonsin skaffat, den lilla elgrillen som vi gav 60 kr för. Så praktiskt om vi bara ska grilla korv, som igår, eller cevapcici, som idag.
Målsånna camping. Tio säsongscampare och tio gäster denna kväll. Och ett café som har öppet fredagar och lördagar. Med rättigheter. Ett stort plus är det väldigt fräscha lilla servicehuset.
Ett bra ställe att stanna till vid.
God natt.
Så mysigt ni haft, trots värmen. Vi hörs sen vi kommit hem.
SvaraRadera