Remember September

Vi har suttit hemma i drygt två veckor. Det duger inte, så vi ger oss ut på en liten resa i hemlandskapet Östergötland.

Vi trodde nog att vi varit nästan överallt i landskapet under våra tolv år med husbil. Men här har vi aldrig varit. Vi hade inte ens hört talas om Basunda gård tidigare. Jag har bokat i förväg för att få plats.

Helt i onödan förstås. Det finns sex ställplatser här vid sjön Björken, ungefär en halvmil från Björkfors några mil söder om Linköping. 

Men det är bara vi här, trots att Basunda finns med i flera ställplatsappar. Även populära park4night.

Basunda är en "köttgård" med slakteri och gårdsbutik. De har också ett stort vilthägn med dovhjortar.

Vi dukar upp bara några meter från hägnet som verkar tomt.

Men framåt kvällen kommer hjortarna nr till sjön.

Det ligger dessutom dovhjortsfilé på vår elektriska fuskgrill. Tillsammans med Brandywine bifftomater från vårt eget växthus.

Det smakade fantastiskt gott tillsammans med lite potatisgratäng, grillad tomat, bearnaise och taboule (det gröna) som vi fått av grannen hemma. Vi har aldrig smakat bättre kött. Jag lovar. Vi åkte upp till butiken nästa morgon och köpte mer. Det är inte billigt, men värt varenda krona.

Nästa anhalt. Ängen är oklippt eftersom Habblarps trädgårdar utanför Mjölby haft sommarstängt fram till idag. Vi är höstens första gäster på deras ställplats. 

Vi blev väl mottagna av värdparet och fick lära oss lite nytt om tomatodling. De hade fina San Marzano-tomater, precis den sorten som jag totalt misslyckades med i år. Pistillröta förstörde skörden. Nu vet jag varför (det var vädrets fel) och gör ett nytt försök nästa år.

Vid Habblarp betar får och hästar precis intill ställplatsen. Det enda som stör den lantliga friden är att E4 går ganska nära och brusar hela tiden. Vi stannade inte för natten, men kan tänka oss att återvända i vår när växthusen är mer välfyllda än nu.

Vi åkte i stället till en för oss välbekant plats, även om vi inte sett den här skylten tidigare. 49 vadå? 

Jo, det är så här. Tranorna anländer hit till bygden 49 dagar tidigare nu än vid slutet av 1800-talet. Det är ett resultat av klimatförändringarna.

Detta är ett av landets finaste fågeleldoradon. Även om ringduvan inte tillhör de mest exklusiva arterna. Ni anar nog var vi är.

Precis! Tåkerns Naturum vid Glänås. Vilka fina utemöbler de har.

Här är jag själv i fågeltornet (eller skuggan av mig). Det är några personer också på våningen ovanför mig.

Nedanför mig, B på hundpromenad. Trulls försvann visst i vassen. 

Kolla ute på sjön! Så många svanar. Det är nästan aldrig djupare än att de når växtligheten. Medeldjupet i sjön är 80 centimeter.

Det är alltid väldigt mycket fågel här kring och i Tåkern, även om det inte är den allra mest spännande tiden just nu. Gässen dominerar stort.

Numera är det också vanligt med ägretthägrar vid sjön. De har ökat stort i antal under de senaste åren.

Det finns en lång rullstolsramp ner från fågeltornet, i början i höjd med trädtopparna. Skönt att slippa gå nerför trapporna med dåliga knän.

Tillbaka vid husbilen slår jag mig ner för att lyssna och se. Rådjuren var fem till antalet. Fick bara med två på samma bild. Från ängen längre bort ljöd tranornas rop och gässens kacklande.

Månen stiger upp ...

... och jag blir sittande länge och bara njuter.

En av våra favoritplatser i år har varit plats 81 på Caravan Clubs camping vid Sandvik, där man skymtar Linköpings stad på andra sidan Roxen. Vi är här för tredje gången i år.

Det är nära till vattnet och till det mycket fina nyrenoverade servicehuset ...

... där vi brukar byta ut en läst bok mot en oläst.

Det är hög standard och alltid välordnat, som det brukar vara hos Caravan Club. Deras campingar är alltid välskötta och mycket prisvärda. 

Det var allt för den här gången. Nu åker vi hem några dagar och sedan bär det av igen mot Elmia, där vi ska arbeta i fyra dagar. Vi ses där.

Här hittar ni Basunda gård. Bäst att köra via Björkfors. 

Vi badar i Tisnaren igen

Vi är på hemväg. Tänkte oss Boforsudden i Karlskoga som första stopp, det var många år sedan vi var där. Men där var knökafullt, även en torsdag. Så är det på de populäraste platserna. Men det finns alltid väldigt bra alternativ. Som Djupadalsbadet i Kumla. Favoritplats för oss sedan många år.

Vi tar en promenad i den fina Sjöparken. Trulls är numera van vid sjöfågel och ägnar dem förstrött intresse.

Inte ens Mr Walker på språng och en annan hund på gång får honom ur balans. De som följt oss genom åren har sett Mr Walker flera gånger, bl a när han jagade våra barnbarn.

Det fina Sjöhuset med sina planteringar fick inget besök denna gång. Mina knän höll inte för en längre promenad. Men det är så fint därborta. Gå dit!

Nästa stopp på hemvägen visade sig vara en riktig pärla: Ruda gårds lilla camping vid sjön Tisnaren, strax norr om Skedevi kyrkby.

Vi badar i Tisnaren igen. Vår dotter hade ett hus i andra änden av sjön i åtta år. Vi har badat och åkt båt i Tisnaren väldigt mycket. Men i mars flyttade Lisa med familj in till Katrineholm. Fint där också, men vi har saknat Tisnaren.

Ruda camping har en fin liten badstrand och Trulls har hittat en kompis därborta.

Här finns båtplatser, stugor att hyra och en liten kiosk med självbetjäning. Jag borde tagit bild även på det mycket fina servicehuset. Ruda gårds camping har 30 platser (22 för långliggare och resten gästplatser). Det är lugnt och härligt här. 

Så här lugnt är det.

Vi flyttar oss några kilometer och fricampar vid badplatsen i Hävla. Samma sjö.

Vi badar i Tisnaren igen. Orsaken till att vi hamnat här är en stor fest några hundra meter bort.

Vi uppvaktar Margareta som fyller 75. Här en sångarhyllning under ledning av dottern Karin (i sebrarandigt, den andra dottern Lisa är i Anchorage och rappoterar om Trumps möte med Putin för Sveriges Radio)

Vi sjunger: "Jag vill vara din, ska du veta, bara vara din Margareta".

Det visar sig finnas fyra Margareta på festen. Jubilaren, Maggan G, närmast kameran.

Det var en underbar fest med ett 60-tal vänner och släktingar vid Maggans barndomshem i Hävla, idag familjens sommarställe. Vi träffade många gamla bekanta och vänner, några har vi inte sett på åratal.

Precis vid sjön var det. B med Trulls fick en pratstund med gamla vännen Anna.

Sammanfattning av våra ställplatser under den här resan. Nästa gång vi ses är kanske på Elmia. 

Sunne och Selma

Målet för vår resa: Sunne. Så här tomt är det på First Camp Sunne den 13 augusti, veckan efter att Sverige gick tillbaka till jobbet. Vi har First Camps husbilspass och campar för 250 kr. Högst prisvärt med tanke på vad det annars kostar på populära campingsplatser. Här finns ett stort sommarland, ett eldorado för barnfamiljer. Men nästan alla har åkt hem.

Nu var det egentligen inte Sunne som var målet, utan Västanå teater en halvmil söderut. Vi åker hit varje år, oftast med det här gänget: svågern Bengt Rosén, B:s syster Marinella Rolfart, jag, Lars Carlsson är en av skådespelarna, B och längst till höger Ulla Lidholm och Anne Marie Dahlgren. 

Oj, Pino kom inte med på bilden! Vi får ta om den! Pino Costalunga, skådespelare och regissör från Vicenza. De andra känner ni redan.

Vi ser årets uppsättning på Västanå: Kejsaren av Portugallien (de spelar nästan bara Selma Lagerlöf här). 

I pausen äter vi god mat på lokala råvaror. Linderödsgris (hallå, Linderöd ligger i Skåne) eller regnbågsforell från Fryken (hallå, forell är ingen fisk, det är en maträtt). 

Applåd-åskan dånar i teaterladan (man får inte fotografera under föreställingen, men nu går det bra). 

Det var som vanligt mäktigt, kolossalt bra teater, dans och musik.

Tillbaka på den nästan tomma campingen. Ett glas vitt och lite snack och snacks.

Fint ljus över Fryken i skymningen (egentligen är det mörkare än så här, jag trixade lite med bilderna). En riktig pärla till husvagn framför oss.

Kvällsro. Imorgon vänder vi hemåt. Saknar ni Trulls på bilderna? Vi lämnade honom hos min bror i Hagfors igår. Som vanligt när vi är där glömmer jag att ta bilder. Jag hinner inte. Min bror och jag pratar i munnen på varandra hela tiden.

Här är de i alla fall, hundvaktarna Leif och Ulla (på en inte alltför gammal bild). Tack, ska ni ha.