Pilgrimer

Efter besiktning på Opus i Linköping hamnade vi på årets andra resa i Vadstena. Vi hade förbokat, för senast vi var här var det överfullt.

Idag var trycket inte lika hårt …

Vi stod här, närmast slottet, i två nätter. När vi kom var det tomt, när vi åkte stod det drygt tio bilar här. Det är bra att resa mitt i veckan.

Under första promenaden genom Vadstena spelade kameran mig ett spratt och bilderna blev svartvita. Men det är faktiskt riktigt fint ibland.

Inte bara husen är gamla. Bilderna ser ut att vara det också.

En grå katt är ju alltid grå.

Rådhustorget i blom. Inte lika kul i svartvitt.

Godsaker är det gott om i Vadstena.

Klosterliljorna (snöklockorna) har nästan blommat ut. Nu är det hålnunneörten som dominerar munkarnas äng. 

I bakgrunden Rödtornet, som är vad som är kvar av en gammal kyrka med rötter i 1100-talet. Den revs dock 1829 då den riskerade att rasa samman. Men tornet är kvar och dess klockor används fortfarande eftersom klosterkyrkan saknar klockor.

Några snöklockor blommar fortfarande. Från och med i år har vi dem också i vår egen trädgård. Några.

Råkorna vid klosterkyrkan dominerar ljudbilden i klosterområdet.

”Tag en bild och dela med världen” står det på skylten. Check.

Esmeralda, ”Lilla Hjärtat” har fått en minnessten vid klosterkyrkan.

Här vilar också fotbollslegendaren Ronnie Hellström. Det är en särskild historia. Hans anknytning till Vadstena är en tysk beundrarinna, som blev nunna här och med tiden en god vän till Hellström, malmöpågen som vi annars förknippar med Hammarby och Kaiserslautern.

Vi har bokat visning ”med kvinnoperspektiv” i Sancta Birgitta Klostermuseum. Anita Gustavsson är vår guide (och det är bara vi, trots att det inte är en privatvisning). 

Anita börjar med att berätta om huset vi är i. Och det är en alldeles underbar berättelse (höll på att skriva saga, men det här är ju sant).

Det var ju här heliga Birgittas nunnekloster låg. Men klostret stängdes efter riksdagen i Söderköping 1595 och hertig Karl gav alla katoliker sex veckor på sig att lämna landet. Sedan blev huset sjukhus för krigsinvalider och senare andra vårdinrättningar. När huset skulle renoveras 1956 för att kanske bli folkhögskolans elevhem gjordes en häpnadsväckande upptäckt. Detta var Folkungaättens palats från 1200-talet! Under den gråa putsen fanns landets äldsta profana byggnad (ruiner inte räknade).

Vi går vidare i museet och tittar in i de många små rummen där nunnorna bodde.

En helt magnifik byggnad, palats och kloster. Idag museum. Under visningen talade vi mycket om heliga Birgitta och såg bl a kistan hon fördes hem i från Rom, där hon avled 1373. Jag är nästan helt besatt av Birgitta just nu. En helt makalös kvinna. Men det är en annan och väldigt lång historia.

Vi vänder hemåt igen. Det är blåsigt, kyligt och ganska ödsligt på Storgatan.

Snart är vi hemma vid slottet igen. Blomsterflickan av Gottfrid Larsson (1875-1947) har suttit i Hamnparken sedan 1954. Östgötafödde Gottfrid var vän med Carl Milles. Hans hustru Karen köpte hus i Vadstena efter Gottfrids död för att skapa ett museum. Gottfridlarssongården hyser idag ett spetsmuseum. Vet ni förresten varför Vadstena är centrum för svensk knyppling? Jo, det är tack vare nunnorna som satt och knypplade dagarna i ända.