Det är i det närmaste helt tyst. En man plaskar i vattnet på andra sidan sjön, förmodligen en långdistanssimmare.
Det är nästan folktomt vid badet. Ingen badar, utom långdistansaren.
Campingplatsen har många lediga platser, trots att vi är mitt i sommaren. Stora semesterruschen kommer först i nästa vecka, säger den trevliga kvinnan i receptionen.
Vi får plats 96 nära ett fint servicehus med fyra toalett- och duschrum av högsta standard. Det är aldrig kö. Det är stilla, men då och då bryts tystnaden av kraftiga detonationer.
Först tror vi det är sprängningar, men vi får snart veta det kommer från det stora militära skjutfältet vid Villingsberg nära Karlskoga som hörs hit till FirstCamp Ånnaboda. ”De skjuter oftare nu”, säger en säsongscampare. ”Världen har ju blivit galen”.
Trots världsläget och detonationerna är vi avkopplade. Sitter och har det skönt i timmar. Gör inget. Tänker inte på att världen är galen. Inte idag.
Nästa dag kör vi några mil till en ny fin camping med sjöutsikt och bra (inte lika bra) servicehus. Det är FirstCamp Nora.
Vi har specialpris, ”husbilspasset”, hos FirstCamp. 250 kr natten är bra, många får betala det dubbla. Men även här hörs upprustningens detonationer, lite mer i fjärran.
Vi har ju bara åkt runt det stora skjutfältet. Vi kommer inte undan den galna världen.
Vi cyklar in till den fina trästaden Nora. Tar några bra bilder och äter en god pizza på stadens bästa pizzeria (enligt flickan i receptionen och det stämmer nog), men vi har INGET minneskort i kameran! Så det blev inga bilder, men pizzan var en Calabrese, se ovan. Ölen var från Norrland (vi drack inte vin). Det var många blommor kring uteserveringen.
Pizzerian låg vid torget därborta intill kyrkan (nu har vi hittat minneskortet). Föreställ er hur fint det var.
Solnedgången borde vara över sjön, men väderstrecken stämmer inte här i Nora. Det är fint i alla fall.
Vi åker vidare, stannar en stund i Filipstad, som har några sevärdheter och nyttigheter. Vid 1 sitter Nils Ferlin på en bänk, vid 2 säljer Wasa/Barilla knäckebröd med mera, 3 är Systemet, vid 4 säljer OLW snacks i stora mängder, vid 5 finns en ställplats (170 kr med el) och vid 6 ska det finnas en ny ställplats, men vi tror inte att den är riktigt färdig än. Där finns också ett mausoleum till minne av John Ericsson, som bl a uppfann den första propeller som fungerade och byggde ett pansarskepp i Amerika. Hans storebror Nils var för övrigt en hejare på att bygga kanaler.
Vi stannade dock inte kvar på ställplatsen i Filipstads centrum. Vetskapen om att är fredag och misstanken att det är där Epadunket är som värst. Vi söker stillhet och hittar den ett par mil bort. Vi får en bra plats nära sjön på Caravan Club Mangenbadet vid Molkom.
Vi står alldeles ensamma här nere vid stranden. Solen tittar fram ..
… och vi tar en promenad med hunden. Vi möter en räv.
Trulls blir helt galen på räven som inte hälsar på honom. Så oförskämt.
Kvällens siste badare fick snart veta varför ingen annan vill stå här nere vid sjön. Knott!
Vädret var ombytligt med regn, sol, regn, sol, åska, regn och till sist sol igen. Men mörka moln hängde kvar.
Mangenbadets camping har nog Värmlands finaste och längsta badstrand.
