Vildmark?

Gott tunnbröd hittade vi vid dagens första stopp nära Malgovik. Det fanns röding också. Fryst. Men röding åt vi ju igår.

Sagoväsen kallas den första delen av Vildmarksvägen. Här finns en kort sagostig och den fånigt mycket fotograferade Näcken i bäcken, som ni skymtar i bakgrunden.

Första forsen, Dimforsen. Svårtillgänglig. Men väl värd besväret.

Litsjöforsen mer lättåtkomlig.

Utedass med fönsterplats vid Litsjöforsen.

Snacka om lättillgänglig fors! Vi behöver inte ens gå ut i regnet.

Men det gör vi ju ändå. Trappstegsforsen har till och med en liten servering. Stängd idag.

Strax efter Trappstegsforsen kommer vi till Saxnäs fjällcamping, där vi tänkt tillbringa natten. Med risk för att köra fast, för det var väldigt blött i gräset. Platsen och servicen väl ok, men inte en enda människa i sikte och ingen utsikt heller. Vi drog vidare …

… till Klimpfjälls fjällcamping. Hurra! Omodernt, men fungerande servicehus …

… i stort sett noll utsikt, även om det går att ana sjön bakom träden.

Även detta främst en plats för vintercampande långliggare som naturligtvis inte är här.

Men vi har i alla fall några grannar att spionera på. 

En grå, men händelserik första dag på Vildmarksvägen. Men riktig vildmark är det knappast. Här ligger byarna tätare än mellan Finspång och Pålsboda. Må vara att byarna mest består av högst ett dussin hus. Ofta inte ens det.