måndag 22 juni 2020

Öland, äntligen



Denna märkliga vår har vi inte kunnat åka till Öland. Först nu efter midsommar. Det har känts konstigt, som allt annat detta år. Men nu är vi äntligen här. Vi är på Wikegårds camping i Persnäs socken på norra ön. Den här gången åkte vi ända fram till Fredrik Fredrikssons berömda dass. Historien har jag berättat förr (blogg 27 april 2017) och jag ska inte upprepa mig.





Här står vi med god distans till andra nära den falska skeppssättningen...





... och den underliga fyrkanten i gräset. En spelplan?





Vi har nära till stranden.





Mer långgrund badstrand får man leta länge efter. Först efter drygt hundra meter når vattnet till knäna.





Men kameran har en stark zoom, så jag kommer inte undan.





Eftermiddagssol vid Wikegårds.





Det är bara några centimeter djupt långt ut i vattnet. En tidig vår stod vattnet så lågt att vi kunde gå torrskodda över hela viken bort till Högenäs orde.






Vi har stannat vid rökeriet i Timmernabben, så ikväll blir det fest.





Vi står vid torrdassen nära sjön mitt i bild. Jag borde tagit en bild på campingens nya fina toa/duschhus. Standarden är hög. Dit har vi ändå bara ca hundra meter.

1 kommentar: