fredag 24 augusti 2018

Värmländsk sejour


Vi tycker inte att vi har en stor husbil, men vi tycker inte heller att vi har en leksaksbil. Eller?


Ängfallsheden i Hagfors. Ställplats hos storebror. El från lilla röda. Leif och Ulla bor i mittenhuset därborta. 


Jag lagade maten. Är det därför Leif och Ulla ser så nöjda ut?  Vi träffade också brorson Håkan och hans sambo Malin, två personer som gör Hagfors till en bättre plats att leva på. Dessvärre pratade vi så mycket att vi glömde att fotografera...


På väg mot Sunne hittade vi "Frykens pärla", strandnära restaurang i Lysvik. Ett fynd! Finns camping och  strand alldeles intill.


Länsmansgården, omnämnd i Gösta Berlings saga. Ståndsmässigt boende strax norr om Sunne. Men vi bor förstås på parkeringen.


Kallas också Ulvsby herrgård.


På herrgården bor våra vänner. Här systrarna Rolfart med påfyllda glas.


Bengt Rosén och Pino Costalunga verkar skeptiska till husbilsliv. Eller är de bara fyllda av förväntan inför ...


... kvällens teaterbesök? Idel ädel adel i teaterladan: Ulla Lidholm från Teateralliasen, Björn Söderbäck, en av grundarna av Västanå teater och skådespelare i kvällens föreställning, systrarna, Benke och Pino.


En bit mat i pausen och samtal med en av huvudrollsinnehavarna, Hanna Kulle som gjorde en "underbart vidrig" Thea.


Ensemblem tackar för ovationerna efter en magnifik föreställning av Anna Svärd, tredje och sista delen av Selmas romansvit Löwenströmska ringen. Vi ses nästa år igen! Då blir det Eddan. Utan tvekan suggestivt och storslaget. Och svårslaget.


Det ösregnade och var mörkt ute, så jag lånar en bild på teaterladan från hemsidan (tagen under förra säsongen). Hitta hit? Åk till Rottneros!


Självklar association: Mårbacka. Lars Lerins pensel. Ja, vi åkte till Sandgrund.


Tänkte: vi kanske ska hitta en camping till ikväll.


Men först ska vi häpna över Lerins konstnärskap och formidabla produktivitet.


Vi var först i kö på förmiddagen (bokstavligen först), men det blev snart kö. Ändå är högsäsongen över.


Naturläran gillar vi väldigt mycket.


Skutberget, Caravan Clubs lilla camping vid Vänern. Grått och regnigt. Humöret steg inte av beskedet att kommunen vill ha marken och Caravan Club slängs ut för gott om några veckor.


2 kommentarer:

  1. Det är nog lite relativt det där, om man har en stor husbil eller inte. Jag tycker oftast att vi har en stor husbil. Men sedan, helt plötsligt, ter den sig pytteliten i något sammanhang ... ;) Hälsningar från Belgien!

    SvaraRadera
  2. Vi vet ju att vi har lillasyster i Concordefamiljen, men visst blir den stor bredvid en del andra.Nästa år får vi bestämt lägga in en kurs till Västanåteatern, när de ska spela Eddan. Ha dé gott!

    SvaraRadera