torsdag 23 september 2021

På Öland




Över bron och ner till udden är ju ett måste. Många bilar, men gott om plats. Inga rariteter rapporterade, så det är lugnt här.





Fåglar är ju svårt att plåta, de rör på sig. En rostig skylt är lättare att fokusera på.





Rödhaken är något av karaktärsfågel här och den art man ringmärkt flest individer av, i snitt ca 4000 per år …






… så det är inte särskilt svårt att få en skaplig bild på en levande rödhake. Ringmärkt förstås.







Fågelskådandets dilemma är att de oftast är långt borta och rör på sig. Att se hundratals stillasittande storskarvar är ju ingen konst, men att det simmar minst sex snatteränder i vattnet hitom dem är svårare att se.





Utsikt mot Schäferiängarna. Här är tillträdesförbud från april till augusti, men nu är det ok att ströva här.





Det är blåsigt och faktiskt inte så mycket att se just nu.





Vi tar en macka och en kopp kaffe i lä bakom Fågel Blå, som restaurangen heter här. Riktigt skönt i solen. Kikaren redo, men det är mest sädesärlor och Fågel Röd, d v s rödhakar, här.






Vi drar oss norrut och slår oss till ro inom krypavstånd till fiskrestaurangen vid Kårehamn.







Snart ljuder trumpetsignaler över våra huvuden.





Flera stora flockar med tranor passerar. Uppskattar det till kanske tusen fåglar.





År efter år ligger den där, den lilla blå segelbåten. Såg den lägga till för några år sedan och den tycks inte ha rört sig sedan dess.





Fisksoppan är god på Kårehamns havskrog. Alltid gediget här. En favoritplats, som vi försöker besöka varje år.








Det är nära till flera naturreservat, men det känns som fel årstid för att promenera dit.








Inga kommentarer:

Skicka en kommentar