Vi är i slutet av oktober och vi är skyldiga oss och er en berättelse till. Husbilen är avställd nu, men årets sista resa (för ett par veckor sedan) blev spännande på flera sätt. Häng med ut på glamping på östgötaslätten.
Det är ingen sommarvärme, men eftermiddagssolen värmer ändå och vi kan koppla av trots att dagen inte startade bra. Faktum är att den startade inte alls. Bilen alltså.
Men jag hade ju bokat och detta är en del av B:s födelsedagspresent. Så med hjälp av extra ström kom vi iväg ändå. Om vi kommer längre än hit till Ladugård 206 utanför Vadstena återstår att se. Nytt startförsök här misslyckades, så batteriet har inte tagit laddning trots nio mils körning. Vi kommer att behöva hjälp.
Vi tar en liten promenad för att undersöka faciliteterna. Detta är hönshuset eller bodegan som de föredrar att kalla det ...
... eftersom det är utrustat med bar och sittplatser för umgänge. Hit tar vi med egen mat eller hämtar ut det vi beställt från kylen därborta i hörnet. Vi kommer till det senare.
Här finns utrymme för spel av olika slag. Tillgång till bodegan ingår i priset för ställplatserna här vid Ladugård 206, som egentligen heter Huvudstads gård.
Detta är själva ladugården vid Huvudstad vid länsväg 206 (därav Ladugård 206). Att ha med Huvudstad i namnet kanske skulle vara förvirrande. Nog för att det bott kungligheter i Vadstena, men huvudstad? Knappast.
Inne i ladan hittar vi en av de längsta och mest välfyllda ostdiskarna vi sett. Och massor, massor, massor av vinägrar, oljor och andra godsaker. Vår favoritvinäger fanns här. Hittills har vi bara hittat den i Brunneby vid Borensberg.
Det här är också en restaurang med buffé och ett kafferosteri med café längst bort. Snubbla inte på tröskeln!
Här finns också en designbutik med massor av vackra och onödiga ting.
Staffan Linde är "the man" här på Huvudstad, förlåt: Ladugård 206. Det är hans släktgård och ett fungerande lantbruk. Så vi gäster får finna oss i att det bedrivs jordbruk omkring oss. Det är dock inte så intensivt nu i oktober. Staffan är inte bara gästfriheten själv, utan också hjälpsamheten själv. Han åkte in till staden för att låna en booster att låna ut till oss så vi kan starta bilen imorgon.
Det finns sju "glampingställplatser" med altan och utsikt över slätten. Sedan några månader även försedda med el. Mer information hittar man under denna länk:
https://www.ladugard206.se
Nu har det kommit en flaska cava på bordet också. Det tar sig. Snart har vi glömt problemen med bilen. Det löser sig. Eller blir vi här över vintern?
Ost och charkbrickan är hämtad från hönshuset/bodegan och festen kan börja. B ser lite lurig ut, eller tänker hon bara "vad har han hittat på nu"? Det var i alla fall godsaker så det räckte till och blev över.
Information: ställplats inklusive ost- och charkbrickan kostar 675 SEK (för en enklare ostbricka 575 SEK. Man kan stå här utan mat också, kolla priser på länken ovan).
Vinet står vi för själva. En pinot noir från Marlborough på NZ. Gott vin som vi druckit på plats (vi har ju varit down under två gånger).
Mörket sänker sig över vår glamping och den nedåtgående solen speglar sig i siffran 2.
Anar vi ett slott mot solnegången över Vadstena? Nej, det är bara en silo borta vid Kvarnbacken.
Ladugård 206, eller Huvudstad gård, ligger på gång- eller cykelavstånd från Vadstena.
Vår resa slutade inte här. Bilen startade med lite extra ström och vi for till Katrineholm för att umgås med barn och barnbarn.
På måndagen (13 oktober) for vi vidare till Tumbo (dit vi tänkt oss ändå) och köpte ett nytt startbatteri. Nu är allt frid och fröjd.
Vintervila väntar.
Tack för i år. Vi hörs i vår.
PS. Vi har nu gjort 587 inlägg på den här bloggen sedan starten 2015. Hur många slår det?