Vi lämnar Gotland

Sista dagen på Gotland. Färjan går 16.40, så vi hinner med en runda på stan. Som Norrköpingsbor kan vi ju inte motstå ett hus som kallas Strykjärnet.

Särskilt så, när det visar sig att det innehåller Creperiet, ett populärt ställe.

Galette Komplett på tallriken. ...

...

... och en Galette Monsieur till herrn.

Nästan matchande paraply. Det går åt idag. Lätt regn, som kommer att bli värre.

Blått och grått är flott. Fin moppe. 

Det gula huset påstås vara Visby äldsta butik. Fast det ju är en stängd restaurang, Vår Fru. Även Rosas Trädgårdsservering är stängd. Skulle varit kul att kika in bakom den röda dörren.

Vi har checkat ut från campingen och bidar vår tid på husbilsparkering i hamnen. Nu regnar det på riktigt. Men det är vårt första regn under tio dygn på Gotland, någon nattlig skur oräknad. Vi hade i alla fall tur med vädret. 

Därborta ligger färjorna. Till Nynäshamn och Oskarshamn, till höger.

Vår Gotlandsresa är snart över. Denna sista dag innehöll inte så mycket äventyr. Men vi har varit med om mycket. Vi ni veta mer är bara att backa bandet eller scrolla nedåt. 

Våra ”natthamnar” på Gotland. Två nätter i Västös, två i Visby, två på Fårö, en vardera i Ljugarn, Sandkvie och Lojsta.

Visby Runt

Det har kommit lite fler bilar till campingen. Men trångt är det inte.

Dagens projekt: cykla Visby Runt. Vi börjar vid Snäckgärdsporten.

På en smal cykelstig tar vi oss längs med norra muren.

B tycker inte längre att detta var en god idé. Inte ens med elcykel tar vi oss uppför backen.

Vi tar oss in genom Norderport och följer muren på insidan i stället. Här har vi fin utsikt över staden.

Ju längre upp i Visby desto mindre hus. Detta hus hukar innanför muren vid tornet som kallas Sparbössan.

Här på Gutevallen sprang jag i mål på Visby maraton 1982.  Jag minns att jag blev 68, vilket ju låter som ett fantastiskt bra resultat för en motionär. Men vi var bara 108 eller något ditåt. Tror att jag hade 3.48 ungefär. Under fyra timmar i alla fall. Jag snitsade till bilden lite så den ska se ut som jag kände mig den dagen.

Visby fritidsbåthamn. Hit seglade vi den natten Ravelli tog straffen. Juli 1994. Då var det smockfullt. Almedalsveckan började samma dag.

I Almedalen har maskrosorna redan blommat ut. På övriga Gotland står fälten gula. Är det varmare här?

Ett päronträd. Tror jag.

Fika vid Almedalen. Nu kommer vårt kaffe.

Och nu kom måsskiten! Vi blev totalt nersprayade. Tur att vi fikat klart. Vilken stank! Bara att cykla hem till dusch och tvättkorg så fort som möjligt. Aaarrggh!

När vi sanerat oss cyklade vi in till centrum igen, fick en god öl ....

... och pizza på ...

... Mille Lire. Italiensk pizzeria. Hög kvalitet på mat och bemötande.

Sveriges puttinuttigaste Ica-butik? Torgkassen vid Stora torget.

Marginalerna är inte stora i Visby.







Den godaste maten under hela Gotlandsresan serverades på tisdagskvällen hemma i bilen. Gotländsk lammentrecôte, rostad färskpotatis, grillad lök, bearnaise, ramslökspesto och grönt. Förresten, lammet i Västös var lika gott.

Mot Visby

Det är dags att vi beger oss mot Visby. Men först ett viktigt besök. Vi träffar brorsdottern Klara på gården Överstekvarn nära Lummelunda. Här har hon och mamma Janina sina hästar. Här mammas häst Tommi. Klara har, liksom sina föräldrar, som vi besökte häromdagen, flyttat till Gotland och jobbar som jurist i Visby.






Herkules är Klaras häst. Bägge är förstås islandshästar. 







Framme vid Visby Strandby, eller Norderstrands camping, får vi plats nr 60, bredvid en stor hög med stockar med murgröna på. Vi lär inte få grannar på den sidan i alla fall.








Vi tar en promenad in till staden innanför muren. Naturligtvis genom De badande vännernas botaniska trädgård. DBW, De badande vännerna bildades av tolv herrar i Visby 1814. De startade bl a Gotlands första folkskola året därpå och en bank några år senare. 1855 grundades den botaniska parken. Det känns som ganska nyligen med tanke på vissa gigantiska träd i parken. DBW har idag ca 700 medlemmar. Jag antar att det inte bara är herrar.







Tulpanen heter ”Rems Favourite”. Det är min favorit också.








Jag har fotograferar den japanska zelkovan förut.  Med sin greniga stam och ...






... och stora gröna krona är det ett fascinerande träd. 







När vi ser de stora platanerna tänker vi att de måste vara mycket gamla. Men parken är ju bara 166 år. Det räcker kanske för att träden ska bli så här stora. Det krypande trädet i bakgrunden är ett Stenkyrke- äpple.







Fiskargränd är en av Visbys mest fotograferade gator. Särskilt i rosornas blomstertid om några veckor. Min bror ringde häromdagen och undrade om rosorna blommar i Visby. Svaret är nej, Leif.

Man kan fotografera hur många fina gatumiljöer som helst i Visby. Här på Södra Kyrkogatan. Märkligt folktomt på gatorna i ett av Sveriges mest besökta städer. Det är söndag och turistsäsongen har inte tagit fart ännu.







Stora torget. Här ligger restaurangerna på rad. Vi är hungriga.








B som inte riktigt nöjd ut och har inte heller anledning att göra det över överstekt tonfisk på Plaza vid Stora torget.






Någon har satt upp en köksklocka på Bageriet. En klokki som står still. Fiskmåsen bryr sig inte om det.








Sankta Karin, eller S:t Katarina vid Stora torget. Byggdes av franciskanerna som grundade ett konvent i Visby 1233. Fiskmåsen är en linslus.

Blir det något över åt mig?







Den fula kajan är ju riktigt vacker.

Det lilla färgstarka huset är en offentlig toalett. Och på sommaren café. I bakgrunden Drottens kyrkoruin..

Kyrkoruiner ligger tätt i Visby. Drotten och S:t Hans är grannar med Syskongatan mellan sig. Ruinsyskon. Båda födda på 1200-talet.








De gör gott öl på Gotland i flera små bryggerier. Inte alla är så här fina.








Valv på S:t Hansgatan. 








Christopher Polhem, ”den svenska mekanikens fader”, är född i Tingstäde på Gotland. Det är därför han står här i en liten park framför Drottens ruin.





Trädet får komma med, eftersom det är en Lind.

”Per aspera et dei ad victoriam”. Jag är inte latinare, men undrar ändå om det inte är dålig latin. Borde det inte stå deus, eftersom dei är genitivformen? Jag tyder det till ”genom svårighet till seger med Gud”.

Tillbaka i De badande vännernas botaniska trädgård. Här kan jag tillbringa hur mycket tid som helst. Gärna under en flikbok.








Purpurblåregn vill man ju bara ha.







Alen växer rakt igenom Visbys ringmur.

Det är gott om ejder längs stränderna, men var ska de sätta bo?







I förgrunden är rishög. Bilen i bakgrunden är definitivt ingen rishög.






Solnedgång vid Norderstrand.

Även kring en husbil och ett strandhotell kan trolsk stämning uppstå.