Öland 20-25 maj

Så är vi här igen. Stenåsa camping, på vår vanliga plats nära vattnet. Och en härmsångare som närmaste granne. Skogsdungen fullkomligt kokar av fågel.

Den lilla öppningen ut mot havet är uthuggen just för oss.

Vi gick en långpromenad på alvaret med utgångspunkt från Gösslunda. Här vilar vi vid Rörkällan, som aldrig lär sina.

Strax intill källan har någon baxat ihop en fin rastplats.

Även det karga alvaret kan bjuda på blomsterängar.

Karstsprickor på alvaret. De ljusa partierna längs sprickorna har sin förklaring: på nätterna kommer snäckor upp ur sprickorna och betar alger och lavar på kalkstenen. De vågar sig inte långt bort från sprickorna eftersom de måste hinna ner i skuggan innan solen blir för brännande. Är naturen fantastisk?

Döende jättar invävda i murgröna. Västerstads almskog imponerar.

Kårehamn. Ställplats med fiskaffär och restaurang.

Många hade hittat till Södra Greda löväng.

Tillbaka till Stenåsa och vår allra första plats där vi stod 1983. Rödspov i kikaren och högrev på grillen. 

Fem nätter på Öland: Stenåsa, Stenåsa, Degerhamn, Kårehamn och Stenåsa igen. Promenader på alvaret, norra lunden vid Ottenby, Västerstads almlund, Södra Greda löväng och Halltorps hage. 

Öland i maj är bäst av allt.

Träff med husbilstokiga

Husbilsklubben samlades i torsdags för fest och årsmöte på Himmelstalundsfältet i Norrköping. Omkring 450 bilar lär det ha varit. Vi var också med, eftersom vi var nyfikna och detta var ett evenemang som det kanske var värt att uppleva. Det blev många möten med nya människor, middag med dans både fredag och lördag. Först på söndag morgon åkte vi hem. Stelfrusna, eftersom värmen i vår bil inte fungerade (det ska vi åtgärda i morgon, måndag). Men vi hade roligt. Vilken kontrast mot dagarna i skärgården! Omväxling och nya situationer är faktiskt kul.

Det var kyligt, men ändå soligt för det mesta. Folk satt utanför sina bilar i grupper, pratade och drack vin eller öl. Vi kände ingen i början, men snart hade vi flera bekanta och folk att prata med.

Samtidigt pågick en mässa, Hus på hjul, på Bråvalla där musikfestivalerna hålls i juni. Där fanns både gammalt och nytt.

Benita föll för en större husbil, Adria Coral 670. Den är fin, men vi tänker inte byta upp oss. Än.

Det var kallt och blåsigt, men vi hittade en hel del intressant att titta på. Och så fick vi löfte om att Blå kustens fritidscenter, som vi besöker här, ska fixa vår bil på måndag.

En bild tagen av en annan husbilsägare med en s k drönare. Vår bil är den lilla som syns i mitten av rugbyplanens bortre långsida (vid en blå soptunna).

Första skärgårdsresan

I  lördags (9 maj) mastade vi på Olivia. På sedvanligt vis utmanade jag min höjdskräck och klättrade upp i mastkranen för att sätta dit vår Windex. Om någon undrar varför jag inte gör det innan vi reser masten vill jag förklara: risken är stor att Windexen går sönder i så fall.

Olivia är klar, men Bönan har problem. De tappade ett undervant när vi hissade masten och vi fick dragga efter det i ån (vant är de stålvajrar som håller masten uppe). De kom inte iväg förrän flera dagar senare.

Trångt, men mysigt. I Storån måste styrman hålla tungan rätt i mun för att inte köra in masten i trädtopparna. Ibland är det bara en meters lucka däruppe. Fyra kilometer till Slätbaken och havet.

Årets första och soliga kväll i skärgården firas med en whisky vid Risö. Här brukar det ligga massor av båtar på sommaren, men den här natten var vi tre. Vi har dock aldrig varit här tidigare, trots att vi seglat i 30 år. Brukar undvika proppfulla vikar. Men nu var det ju nästan tomt.

Och nästa morgon, tisdag, var det faktiskt bara vi kvar. De andra gick tidigt. Vi gick för motor de sista 15 distansminuterna till vår brygga. Vi såg ytterst få andra båtar. En segelbåt på måndagen och en på tisdagen. Allt fungerar, även om vi ett tag var oroliga för att motorn var för varm. Till och med värmaren som vi fyllt på fotogen i för första gången på tolv år gick hur bra som helst.

Redo för sjön

 Nu är Olivia klar för sjön. Sjösättning på fredag eftermiddag. 

Skönt med renovering av drev och bränslesystem. Hoppas bara att hon flyter.

                    En fikastund med Pelle och Eva hör alltid till när vi rustar båtarna samtidigt.