Söderut igen

Vi har varit hemma flera dagar. Nu måste vi ut igen. På väg söderut. Vi hann inte så långt idag efter att ha höstdebuterat på vårt gym. Med mera. Vi kom till ställplatsen i Valdemarsvik och tog en promenad i hamnen.

Här håller träbåtsföreningen till. Vet ni vad den heter?

Kolla skylten. WTF! Waldemarsviks TräbåtsFörening. What The Fuck!

Här hamnar jag i ett maskinrum med en dansk tändkulemotor av ansenlig ålder. Hundested Motor.

Legendaren Lars Lind tänder sin pipa och klagar över moderna tider då det är mer husbilar än båtar i hamnarna. Sic! Vi pratar en stund om kustsjöfarten som försvunnit. Det är bara Lars kvar, men han har inte fått någon frakt i sommar. I nio knop kan han ta din last över havet. Den senaste frakten var kärnvuxen furu som skulle till Danmark. Under senare år har han blivit känd som den siste fraktaren längs vår kust, med potatis i lasten. Men den siste fraktaren har kanske seglat sin sista frakt. Vi fäller en tår tillsammans och på den ett rått skratt. WTF!

"Vika" har ju en rosenträdgård. Som blommat ut för i år.

Nästan. Vi hittar två blommande bekantskaper från vår egen trädgård. Therese Bougnet ...

... och Stanwell Perpetual. Still going strong.

Båtutställning där uppe? Tvivlar.

Förfallen charm. Sahlins. En gång en trävarufirma. Nu rivningsobjekt? Det vore synd. Men ett, tu, tre vill säkert kommunen säkra marken för exklusiva bostäder. För att råda bot på bostadsbristen i en kommun där man river 70-talshus. Eller?

Utsikt mot en av landets längsta fjordar. Och med en J17 (segelbåt) i förgrunden. Klassiker.

Vi i hörnet. "Vika" därborta. Vi turistar på hemmaplan. Här har vi varit med båt. Det går bra så här också. Suck.