fredag 28 juni 2024

Sitta still kan räcka långt



Rapport från en händelserik händelsefattig kortresa. Vi åker hit till en av våra nya favoritplatser. Det är varmt, uteduschen hänger redo för svalka.





Men resans första stopp är här vid Krogen som inte finns. Äntligen blir det av att åka hit. Vi har besökt deras foodtruck i Åmmeberg, men här i Folketorp nära Närkesberg långt ifrån det mesta, har vi inte varit.





Krogen som inte finns. Vi förstår namnet, att hitta hit är ju inte svårt med GPS. Men att det ligger en krog, nästan alltid fullbokad, mitt ute i ingenting är oväntat. Idag är det lunchbuffé utan bokning. Många är här redan.





Vi hämtar maten inne och personalen har fullt sjå med att fylla på. Nu i sommar är det öppet många dagar (se nedan). Övriga året ungefär varannan helg, men foodtrucken dyker upp lite varstans, mest i Närke.




Öppettider de närmaste veckorna på Krogen som inte finns.






Det är gott. Riktigt gott, som det kan bli när man tar sig tid att långkoka oxbringa. Sällan har vi ätit en mer prisvärd lunch.






Kämpigt i solen när borden i skuggan inte räcker till.





Nu är vi tillbaka. Tredje gången i Svennevad. Vi har faktiskt funderat på att skaffa säsongsplats här. Billigt jämfört med det mesta. Men vi avvaktar. Om något år kanske. Här finns tjugo platser för långliggare (tre är lediga) och nytt för i år, sex ställplatser med el.





Vi har det riktigt skönt på ställplatsen, med holländska grannar. Vi återkommer gärna hit, mitt i skogen och 300 meter från en fin badplats. Begränsad service, men det mesta finns. 






Det finns till och med en orienteringskarta att ladda ner, så vi kan lägga banor åt varandra (campingen i röda ringen).






Vi åker ändå vidare några mil (ca sex) och stannar vid Hjälmarens strand på Fiskeboda camping, som jag varit nyfiken på ett tag. Vi får en plats ungefär två meter från sjön. Vi tänker bara sitta still och se vad som kommer förbi.





Ljudlig start på vår ”baywatch”. Fyra arméhelikoptrar dånar förbi på låg höjd. Det är så här kriget låter, tänker vi. Vad det är för helikopter låter jag de som vet bättre avgöra (brorsan?).





Betydligt tystare och makligare blir det när en stor segelbåt kommer ut från Fiskeboda hamn med ett par barn på släp i vattnet bakom.





Ännu makligare när en ståuppare paddlar förbi.






Det går så långsamt för ståupparen att vi ägnar uppmärksamheten åt vår närmaste vän sädesärlan som hålls runt omkring oss hela tiden. Lustig fågel som trivs lika bra i strandbrynet som på torra grusplanen. Bara det finns småkryp är han nöjd. Eller hon, men jag tror det är en han. Det finns vissa små skillnader som jag inte tänker fördjupa mig i nu.





Så mycket mer hände inte. Vi tar nya tag på fredagsmorgonen.




Nu ska det väl hända något stort? Eller hur, Trulls?






Ja! Det börjar bra med en svanmamma med fyra ungar på dagens första utflykt.





Plötsligt kokar vattnet när en skrämd skrakmamma far iväg med sina småttingar. Var kom de ifrån? Ser ni dem i blänket?





Svårt härifrån i motljuset att avgöra om det är storskrak eller småskrak.




Tut, tut från andra hållet. Ett gäng kanadagäss simmar förbi under ljudliga rop för att hålla ihop flocken på 12-13 fåglar.





En gråhäger flaxar mödosamt över solglittret.






Till sist kommer svanmamman tillbaka med sina små. 
Slut på observationerna. Regn är på väg och vi åker hem till vår rosenträdgård. Vi är snart på gång igen. Vi hörs.





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar