Blåsiga Bläsinge

Hej Öland! Här kommer vi på årets första besök.

När navigatorn bara visar blått runtomkring vet vi att vi är på havet.

Första stoppet blir Gårdby Lanthandel, som inte ger skäl för namnet. Här kan gårdbyborna inte köpa mjölk eller gödsel. Detta är en turistfälla med shabby chic och marmelader i mängd. Fint, men onödigt.

Värdshus förbi för oss ...

.

... men inne på gården låg ett par mysiga kläd- och inredningsbutiker som hade öppet. Vi bestämmer oss för att återkomma i stället för att handla. Caféet lockade med onödiga kalorier, men vår motståndskraft klarade frestelserna.

Vi åkte till favoriten Stenåsa, men vände. Ödsligt, vindpinat och under ombyggnad. Vi återkommer snart. Istället blev det blåsiga Bläsinge två mil norrut. Vi parkerar mellan hamnens enda två "träd" för lite lä. Lite.

Ingen hets. Bara vi och Swish. El och toa för 120 kr. Det ska inte vara någon ställplats här, enligt länsstyrelsen i Kalmar som tolkar strandskyddslagen så fort någon klagar. På ett år har de populära ställplatserna i Degerhamn och Grönhögen tvingats stänga. Men fiskargubbarna i Bläsinge vill ha gäster och har kommit på en fiffig lösning. Alla som betalar för övernattning blir stödmedlemmar i fiskeföreningen och medlemmar har rätt att övernatta. Möjligen en tempoär lösnng. Kommer byråkratin att ge sig? Fiskargubbarna har kunnat satsa på avsaltning av havsvatten för att klara den kroniska vattenbristen. Och mycker mer. Men inte utan husbilarna, säger de. Sommargästerna och länsstyrelsen har nog inte gett upp. Är vi de sista bidragsgivarna till näringslivet i Bläsinge?

Om vinden mojnar kan det här bli en fin reträtt i kväll.

Fiskehamnar är oftast en alldeles speciell blandning av pittoreska inslag och högar av plast.

Som sagt. Men det landas tydligen en hel del fisk här fortfarande. 

Hyfsad fågellokal också, även om vi saknar storspovarna och rödspovarna vid Stenåsa. Men några minuters spanande här gav i alla fall massor av gravänder och krickor, skratt- och fiskmås, enstaka grå- och havstrut, rödbenor, tofsvipor och en ensam skedand. Säkert har jag glömt något. Men inga örnar eller skärfläckor i alla fall. För att komma närmare fåglarna går jag över den lilla bron ...

... och trampar nästan i svanboet. Reträtt.

Vi är medlemmar i Caravan Club. Men paravan? Tydligen något för minsvepare. Googla eller zooma.

En trämås (Larus lignum?) spanar mot en ensam husbil på udden.

Radannons i fiskehamn. Ring Bert och fråga varför sillgarn är dyrare än torskgarn.

Myshörn vid nordost. Inte vid sydväst.

Vår uteplats. Enkel och perfekt.