Sten och spov

Vi lade till i Bläsinge hamn igår. Bil eller båt?

Öländsk landsväg. Lerkaka heter platsen med landskapets mest kända kvarnrad.

Riktar vi kameran åt väster finner vi modernare "väderkvarnar".

Djupvik har ingen riktig hamn. Här drar man upp båtarna på land.

Stenkust.

Djupviks simskola lär vara öns bästa. Den har i alla fall ett fint hus.

Jordhamn ligger också vid stenkusten. Här den sista av skurkvarnarna. Det fanns ett 50-tal vid förra seklets början. Här skurades kalkstenen. Vårt bord är oskurat.

Bodar och en sump.

Bodar med täppor.

Ännu fler båtvinschar.

Pittoreskt vid Jordhamn.

Och på andra sidan vägen ett hav av fältsippor.

Ny natthamn. Wikegårds semesterby. Återigen, vi är de enda gästerna. Vi fick fick ringa efter en kod till grinden.

Men det var lä för vinden och riktigt svalt och skönt.

Jag tog en joggingtur (4,5 km ToR) till Högenäs orde. Naturreservat med båk. Fint strövområde.

Vitkindade gäss finns numera i tusental på Öland. För 30 år sedan var de sällsynta.

Husbilist glömde visst något. B lämnar tillbaka hunden vi hittade på stranden.

Här hittade vi den övergivna, ledsna hunden. Det borde ju stå "pick up your dog".

Någon har gått till sjöss.

Vi fick aldrig se storspov eller rödspov vid Stenåsa i går. Bättre upp här: fyra myrspovar! Här två av dem. Herr och fru.

De vitkindade kör ett varv till över Wikegårds strandhus.  Det vimlar av fåglar här kring Högenäsvik. Alltid något i luften. Artlistan kan bli lång.

Ett nytt favoritställe på Öland. Lite vid sidan av, "off the beaten track" skulle man kunna säga trots att det är en liten semesterby. Mest pensionärer här, sa Eivor Fredriksson när hon kom cyklande för att låsa upp duschen. Tomt nu, full rulle i sommar.