Fårökuster

Morgonbestyr vid vår Street Food Truck. Xoe alltså.

Morgonpromenad till den södra stranden, Sudersand.

Imponerande parklind (?) vid lekplatsen.

Sandpulsning i Ullahau. Jobbigt.

Lättare ibland.

Rena slalombacken. Och jag måste förstås upp.

Vi möter ett gäng på islandshästar. Vi pratade med dem för en knapp timme sedan innan de gav sig av och ledaren känner igen oss.

Avaeken vid Ava. Redan Linné blev imponerad 1741. Då var den sju alnar i omkrets, nu är den tio. Hur gammal? Ingen vet säkert. Bortåt tusen år säger vissa källor.

Störtskurar bortom Fårö fyr.

Gotlandslimpor i mängd. Silvis döttrar väntar många kunder, trots att den riktiga säsongen är över.

Vi ska ha saffranspannaka, förstås.

Kundtillströmningen är ganska god, men det är bara vi som fikar. Bagaren sopar.

Fårö museum fick ett besök, Bergman hann vi inte riktigt med. Kanske imorgon.

Uppe vid Langhammars på norra kusten ser vi tvärs över ön. Sjöarna Bondans, Norrsund och Alnäsa träsk, sedan Alnäsaviken.

Här tar vägen slut. Många åker hit och vänder. Men det är inte tillåtet att övernatta här. 

Vi anar en gammal kalkugn ovanför viken.

Och här står den kanske mest fotograferade av Fårös raukar.

Vi anar många profiler bland raukarna, ofta uppnästa. 

Kronblom?

De vita stenarna skapar ett speciellt ljus.

Jag måste förstås upp i en rauk som verkar ihålig.

Jag kom upp och ner. Det var värre att komma ut och ner igen. Men det gick.

Vi cyklade längs Digerhuvuds raukfält och hittade denna hastighetsskylt. Kan någon tolka den? Vilken fart gäller? Enkel huvudräkning, eller hur? (Roten ur 144 x roten ur 100 genom roten ur 16).

Förra gången vi var här låg vi med Olivia där den blå båten med utombordare ligger. Det var 2005.

Nu står vi 100 meter upp på land med Xoe. Inte lika sexigt, men ok.

Vi ska snart säga godnatt. Men först solnedgång.

Solen sänker sig över Lauterhorn.

Inte ofta vi ostkustbor får se solen sjunka i hav.