Morgon i Kårehamn. Folktomt. Blåsigt. Kallt.
Butiken och hamnkrogen värms av morgonsolen. Öppet onsdag-söndag trots lågsäsong.
En mindre fiskebåt vi känner igen. Och den stora Provider därborta har sin hemmahamn här. Den servar offshoreindustrin, som i det här fallet handlar om vindkraftverken därute.
Vi lämnar fiskehamnen och åker några mil norrut. Efter att ha handlat korv och ost i Rosas Handel i Löttorp tar vi lunchpaus hos Ninnis Kroppkaksbod i Källa.
Eva Petersson serverar oss världens kanske godaste kroppkakor. Det var hennes mamma Inger, Ninni kallad, som startade boden för 31 år sedan. Mamma står fortfarande i köket och rullar kroppkakor.
Grädde och lingon ska det vara till Ninnis kroppkakor. Gott! Vi köper med oss några hem.
Från Källa är det bara sju kilometer till Wikegårds camping, vår favoritplats på norra Öland. Fredrik Fredriksson har egentligen inte öppnat riktigt för säsongen, men vi får el och två toalett/duschrum är öppna i nya servicehuset (2020). Vi sätter upp förtältet. Vi trodde vi kunde det nu, men det var knepigare den här gången. Men vi lär oss väl.
Det blåser rejält, men vi har någorlunda lä bakom enbuskarna.
Förra året försvann Sigrid här. Vi trodde räven tagit henne, men vi hittade henne efter 18 timmar. Kanske minns hon det äventyret, för nu vill hon inte ens gå ut.
Vinden sliter i regnbågsflaggan. Och det kommer fler gäster. Vi stod tre bilar här för natten. Inga långliggare här än.
Vinden är iskall, så vi går inte ens till havet.
Hård kuling i vindbyarna.
Chorizo från Löttorp. Rejäla korvar.
Korvmakarna Rosita och Johann Thaurer i Löttorp har fått ett kapitel i Jan Schermans bok Den svenska korvresan. Nödvändig läsning för oss som gillar korv. En bra bok.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar