Nu är jag hemma. Tillbaka i Vissefjärda efter två år. Törestorps camping drivs av samhällsföreningen här i Vissefjärda. Föreningen driver inte bara den, utan nästan allt annat i detta fina samhälle.
Jag föll för Vissefjärda då och det finns ett skäl. Mina rötter. Farmor föddes här och växte upp i grannsocknen Långasjö, vilket jag berättat om tidigare. Följ länken:
Inte bara jag trivs här. Trulls bara älskar den här platsen och plaskar runt i strandlinjen, pigg som en mört.
Bryggan är inte utlagd än. Det är tidigt och kallt i vattnet. Ingen badar, några barn plaskar lite, liksom en enda vuxen. Gissa vem.
Det börjar röra sig i båthamnen, men vi såg bara en liten båt ge sig ut på sjön en stund. Ok, det är ju faktiskt måndag i en jobbvecka för de flesta.
Nära till behoven. Vi fick platsen närmast servicehuset, som bara är tre år gammalt. Det förra brann ned. Eller upp.
Det är sommarvarmt och Trulls söker skugga, fast inte just nu.
Servicehuset, som sagt. Vi har inte många meter dit och allt finns där: toa, kök, disk, tvätt, dusch och kiosk. Sådant som gör husbilslivet enklare, trots att vi egentligen har allt med oss.
Solen sänker sig bakom björkar och ekar. Vi stillar oss.
Sjön heter Törn och vindlar sig i många sund och vikar.
Vi bor en halv kilometer väster om utopin Vissefjärda, byn som har allt. Farmor föddes i Fåglasjö och växte upp i Karsamåla. I morgon ska vi till Långasjö för att berätta något alldeles speciellt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar