grå,
stå
grå,
stå
grå,
stå
grå,
stå
grå-å-å-å.
Så är gråbergs gråa sång
lå-å-å-å-å-å-å-å-å-ng.
Det är Gustaf Frödings Gråbergssång. Han skrev den när han blivit tokig i slutet av sin sorgsna levnad.
Vi har åkt Autobahn hela dagen idag. Från Höxten till Sönderborg i Danmark och höll på att bli tokiga. Vi hoppades på att det skulle klarna upp, men det blev bara värre. Vi tar det som en återanpassning till normal levnad efter veckor i solsken. Rakryggade vi stå.
Vi har svårt att förstå att det inte blir revolution i Tyskland. Hur orkar de med att leva i ett ständigt trafikkaos på de stora vägarna?
Vi har otur till och med när vi ska fotografera en söt VW-buss, som någon inte ens vill slita på. Jävla vindrutetorkare. Och på Autobahn får man en bara en chans
Åtminstone en av de bäst arrangerade och underhållna campingplatser vi varit på. In i minsta detalj. Ställplatserna för husbilar närmast havet med egen sittgrupp, elstolpe och vattenkran. Perfekta servicehus och till och med en liten simhall med ångbastu (återkommer till den imorgon). Men ett jävla väder. Ordet jävla är nog det mest frekventa i dagens blogg.
Husbilsraden börjar fem meter från badstranden, som naturligtvis har sin egen utförliga bruksanvisning.
Men ingen, inte ens barnen, sätter sin fot här idag.
Men varför vara ledsen? Vi har använt campingens kök och ugnsbakat lax som vi sköljer ner med Laerkelundens eget vita vin (som visserligen är en australisk chardonnay).
Idag finns det väl i alla fall inget all blogga om, sa B. Nej, just det. Jävla skit!
Jävligt illa, men ändå bra. Kom några rejäla skurar över Norrköping igår, så kanske har ni fått en behövlig rotblöts i trädgården.
SvaraRadera