Hårda bud i Mellerud!

Vi gillar gammal skog.

På Halleberg fick vi gå genom fin gammelskog på väg mot Hallesnipen, utkiken mot Vänern, som här ligger drygt 60 meter ner, vertikalt. Därborta dånar åskvädret. Hinner vi tillbaka före regnet och blixtarna?

Vi hann precis. Det var bara 1,5 kilometer, men det tar tid i sådan terräng.

De som hamnade rakt under åskvädret kunde nästan dra på sig skidorna efteråt. Strax söder om Mellerud låg hagel i drivor. Det var mer innan vi fick fram kameran. Ett tag var det ett vinterlandskap. Hårda bud i Mellerud!

Kul med en järnväg över tomten? Men det går väl inga tåg här, sa jag. Fel, lite senare såg vi en rälsbuss passera. Vi är vid akvedukten i Håverud, enda platsen i landet där väg, järnväg och kanal passerar på olika nivåer.

Dalslands kanal fyller 150 nästa år. Det var naturligtvis en kung här och invigde 1868, vad ska annars kungar göra. Carl XV hette han. Dalsland och sydvästra Värmland har många sjöar, så här behövde man inte gräva så långt. Men slussar behövdes. Här vid Håverud finns fyra av sammanlagt 34 från Köpmannebro till Töcksfors. I sanning ett imponerande landskap!

Här kommer m/s Nils Ericson på väg in i sista slussen före den berömda akvedukten.

Det brusar och forsar, så det gäller att hålla i sig.

Där uppe går landsvägen, där nere en älvfåra som fylls på en gång om dagen under turistsäsong, som i Trollhättan. Och däremellan akvedukten.

Vänder vi oss om kommer Nils Ericson och där uppe går järnvägen. Vilket nätverk!

Stilla flyter Dalslands kanal och dess båtar, byggda i exakt rätta mått.

Turismen utvecklas i svindlande fart. Vid akvedukten finns kanalmuseum, konstutställning, glashytta, rökeri och, sist men inte minst, restauranger. Här fick vi en fin rökt lax på en krog med ambitioner att inte bara stoppa turister fulla med bukfylla. Detta var gott.

Men får man servera Göteborgs starkpilsner i Grängesglas? Klart man får.

Vad var det krogen hette? Aha. Håfveruds Rökeri & Brasseri. Tack för maten.

Vi kom inte längre. Tänkte oss till Säffle för en kopp kaffe, men stannade här på en fin ställplats vi inte kände till tidigare. Vi fick sista hörnet, så Sigrid vågade sig ut en stund.