Liten stad, stor katedral

Frukost vid ankdammen i Åråshult. Lummigt och blåsigt. Men härligt.

Från det gröna till asfalt och betong vid en mycket större ankdamm, Mariestads gästhamn vid Vänern. Förra året blev Mariestad utsedd till årets husbilskommun i Sverige. Vi förstår varför. Två bra ställplatser nära centrum, denna är närmast och bäst. Överlag verkar kommuner runt Vänern ha börjat förstå att det numera kommer fler husbilar än båtar.

Det ligger ändå många båtar längs gästhamnens kajer. Nordvästen sträcker flaggorna idag. Säkert skönt att vara i hamn, det blåser 12 meter i byarna ute vid Pålgrunden.

Hamnbodarna med italienskt, thai och svenskt/internationellt på menyerna. Plus glass. Populärt. Nu ska vi gå till kyrkan där borta.

Ibland när jag ska fotografera kyrkor och dylikt blir det så här. Är det jag som är snabb eller kameran, lilla Panasonicen, som är långsam?

Mariestad har ett residens utan landshövding och en domkyrka utan biskop. Staden var mäktigare förr än dag.

Inne i domkyrkan möts vi av en överraskning. Här pågår vandringsutställningen Ikoner i förvandling. Konstnären Ludmila Pawlowska är uppvuxen i Sovjet, men numera bosatt i Västergötland. Den här utställningen var i Norrköping, Matteuskyrkan, 2008, och vi hittar en tidningssida från min tidning Folkbladet. Ett reportage av mina mångåriga arbetskamrater Jan Nordström och Jan Forsby. Kul.

"It's not the viewer who judges the icon, but the icon who judges the viewer."

Statyetten är inte blå, men dess bakgrund är det. Sinnligt.

Vi går på stan för att hitta kvällens restaurang. Det blir inte Lindhs café i alla fall, konstaterar Lindh. Men Arnes café i Norrköping, mitt kök, håller öppet igen om några dagar.

Gatubild utan bilar, därför så hårt beskuren. Gamla Mariestad är en mysig trästad ...

... som domen vakar över.

Vi valde Sill & Dynamit (och fick inte veta varför krogen heter så, "det har jag inte tänkt på, sa servitrisen. Vad tänker ungdomen på nu för tiden, tänker de alls?). Förmodligen Mariestads dyraste restaurang. Läget och uppmärksamheten i White guide etc. Det var ok. Tre rätters med dryckespaket.  B har ätit godare lamm på Café Arne. Men vill man sitta i bästa läge får man pröjsa. 

Förrätten gubbröra med lokalproducerad öl (Esplanad IPA) och dito fänkålssnaps. Bästa rätten.

Mariestad kallar sig Vänerns pärla. Ingen blygsamhet här, men staden har en del att vara stolt över.

Två ställplatser. Vi vid blå pricken.